Tordag

Idag åker jag upp till sundsvall, och be till gud med mig att jag hinner bli frisk till typ lördag så det känns säkert att opereras på tisdag. Shit, det börjar kännas helt sjukt nu. Vad har jag egentligen gett mig in på? Men nä, det är väl inte riktigt mitt sätt att oroa mig. Vidskepelse däremot, så håll tummarna åt mig så undviker jag stegar, speglar osv.

Måndag.

Om exakt en vecka ska jag opereras, eller det är tänkt att det ska ske om en vecka iallafall. Inatt vaknade jag med feber nära 40-strecket och ont i halsen. Eftersom jag inte får snyta mig efter operationen på ett par veckor, plus att jag måste vara riktigt hälsosam så tippar jag på att operationen blir uppskjuten om inte jag blir riktigt frisk tills i typ övermorrn. Så nu sitter jag här i Uppsala, ska ut o köpa c-vitaminrika livsmedel, och hoppas till gud att jag ska kurera mig på några dagar.

Update

Sådärja. Nu är jag hemma från Italien, sen ett tag tillbaks till o med, hemma från Sundsvall o även hemma från min första gasque.

O för att börja från början kan jag meddela att Italien var underbart. Jag har i hela mitt liv ansett att folk som åker till alperna har för mycket pengar och fått för sig att de är för fina för Åre. Efter tre minuters åkande i Dolomiterna är jag beredd att ta tillbaka det, big time. Snön var sjuk, helt perfekt konsistens o den fanns i överflöd. Sen var backarnas arkitektur helt spektakulär. En dag åkte vi en tur som hette ”Sella Ronda” som var 45 km backar i en ring så man kom tillbaka till först liften ungefär lagom tills backarna stängde.

Efter tre dagars nedförsåkning for vi vidare till Venedig där vi bodde på kloster o tog en båttur i kanalerna. Också helt sjukt häftigt!

När jag kommit hem till Uppsala var det en happy reunion med Engla, sen åkte jag i princip på en ggn till Sundsvall, blev informerad om min kommande operation, typ var dom ska skära, såga, slipa o sy. Inte så kul att höra som man skulle kunna tro. Anyway, det är inte på ett par 15 dagar till, så varför oroa sig än.

Det tog ett par dagar innan jag kände mig redo att dra ner till Uppsala igen, typ en dag, men då var det dags för nästa problem: hitta en knälång klänning. Det misslyckades grovt så det slutade med att jag hade samma klänning som på skivan, o när jag kom dit hade ingen knälång klänning. Men det var riktigt roligt iallafall, o jag hittade en bild på min första skål i sann student-anda. Höger-vänster-rakt fram, rakt fram-vänster-höger. Eller om det var tvärtom.